Information till årsmötet (8/8) p.g.a. coronapandemin så ser vi helst att det endast kommer en representant från varje fastighet. Läs mer här!

Välkommen till Särvsjön


En övernattning på forbonderesa mot Røros

Skrivet av Lena Jonsson. Publicerat 25 april 2020.

Källa: Gottfrid Jonsson, Särvsjön. 


I början av 1900-talet genomförde Olov Olofsson ”Back Ola” från gården Backen i Särvsjön flera forbonderesor, tillsammans med sin son Olof Olofsson-Hedmark till Rørosmartnan.

Varorna som de hade med sig, nerpackade i slädarna kunde vara smör, skinn, ”gråfuggla”; dvs orre och tjäder. ”Gråfugglan” var fångade i de många viltsnaror som de använde som fångstredskap.

Vid en av dessa forbonderesor hade Back Ola en häst som dragdjur, och sonen Olof hade en oxe som dragdjur.

Oxen var en kastrerad tjur av fjällkotyp, väldigt envis och stark; uttrycket ”stark som en oxe” får plötslig konkret förankring hos mig som skribent. Oxen var dessutom väldigt snäll, och frös nästan aldrig. Hästen kunde dessutom ha en tendens att bli fortare trött än oxen.

Smeden ”Smeandersson” från Hedeviken, som verkade under samma tidsepok , åkte runt i de härjedalska byarna och smidde bruksföremål, såsom knivar, hovklingor, eggverktyg, hästskor med dobbar, men även oxskor med dobbar. Han var erkänd som en mycket duktig smed som bland annat gjorde bra och starka knivblad med inlagt stål.

Således var denna ovannämnda oxe, envis men snäll, skodd med hemsmidda skor med dobbar av Smeandersson.

Färden mot Røros gick från Särvsjön via Messlingen och Backvallen; Ljusnedal, för att sedan färdas vidare mot Norge via de små byarna längs vägen.

Vid ett stopp i en bister vinternatt, historien förtäljer inte var, ska Back Ola och Olof således stalla in djuren för natten, och upptäckte att det var i princip fullbelagt ute i stallet/ladugården. Det var av naturliga skäl fler forbönder som behövde husrum för sig själva och sina djur. Det fanns enbart en plats över där ute i stallet, och de två ”Olovarna” från Särvsjön beslutade då att hästen fick ta platsen inne, och oxen placerade de i gödselstacken ute. Orsaken var, som ni kanske har räknat ut, att oxen klarade av kylan bättre än hästen, hade ett lugnare sinnelag, och dessutom var det varmt och skönt i gödselstacken för klövarna med de hemsmidda oxskorna av Smeandersson. Jag får verkligen hoppas att oxen fick ett täcke på ryggen som kompensation för denna lite ovanliga övernattning.

Oxen mådde för övrigt bra efterföljande morgon, och kunde dra lasset vidare mot marknaden i Røros, kanske först i raden med efterföljande hästekipage.

En parallell historia till denna oxhistoria är att statyn ”Forbonden” som står i Brekken: Norge har Emil Näsvall visst Olof Olofsson Hedmark från Särvsjön som inspiration till sin ”forbonde”. Konstnär Emil Näsvall (f1908-1965) kom från Backvallen; Ljusnedal, och Olof och Emil umgicks en del.