Välkommen till Särvsjön


Historik om Särvsjön

Skrivet 2009 av framlidne Sven Olof Hedmark. Publicerad med tillåtelse av Sven Olofs dotter Maj.

Publicerat 11 april 2020.


Att folk levt och verkat i Särvsjön redan långt tid tillbaka vet vi genom fornfynd.

De livsnödvändiga förutsättningarna fans: sjön som gav fisk, vidsträckta jakt- och betesmarker och god tillgång till byggnadsvirke och bränsle.


I mitten av 1800-talet skriver fjärdingsmannen Jöns Halfvarsson, vanligen kallad Jens-Halvar, i Hede:

”I Servfsjön, som har en gård och bister natur, odlas endast gräs och något potatis, hvadan hufvudnäringen är boskapsskötsel med tillhjälp af jakt och fiske.”

Modins ”Härjedalens ortsnamn och bygdesägner” uppger att byn ursprungligen var fäbod för hedebor.


1759 beviljades en Jon Jönsson från Långå efter ansökan rättighet att bosätta sig vid Särvsjön. Denna rättighet förvärvades sedan av Jon Persson och Anders Andersson.

Enligt Ragnar Halvarssons forskning var de första nybyggarna i Särvsjön en familj som flyttade från skattetorpet Färjestaden i kyrbyn, Joen Persson och hustrun Gölin Svensdotter. Joen förklarade sitt överlåtande av torpet i Hede: ”När som jag har blivit hugad att anlägga nybygge uti Sarfsjön, hvarest jag har efter ärhållen tillåtelse, begynt för mig bygga och finner mig therstädes min bättre utkomst.”


Men det var inte så lätt att försörja sig på torpet i Särvsjön! Några av familjens medlemmar gav sig ut på vandring och kom så småningom upp till Alsens församling där en sorglig notis finns införd i församlingens dödsbok 1781. ”Unga drängen Pehr Jonsson ifrån Härjedalen, Hede s-n, som var förr der 1763. Fadren torparen Jon Person och hustru Gölu Swensdr. Son kom tillika med sin fader hit till landet, näst efter förledne Juhlehögtid att med arbete tjena sig födan, och blef sjuk d. 17 Febr och dog den 15 mars. Sjukdom Heftig feber, ålder 18 år.”


Vid mitten av 1700-talet finns Jon Persson och Anders Andersson noterade i skattelängden under Särvsjön. Den senare, ”Serfsjö-Anders”, kom från Fågelsjö och var far till Christina Andersdotter, senare gift med brukspatron Södergren vid Ljusnedals bruk. Anders drunknade 1772. Jon flyttade tillbaka till Hede.

Den förste som enligt kyrkböckerna ska ha brukat jord i Särvsjön var Erik Mört, präst i Hede och Vemdalen. På grund av dryckenskap avsattes han från sin tjänst 1789 och flyttade till Särvsjön med sin hushållerska Ingrid Sjulsdotter, som han senare gifte sig med. Där levde de av jordbruk, men i stor fattigdom. Deras bosättning lär ha legat på den s.k. Gammeltäkten mellan Jo-Ers och Per-Svens. 1801 dog han av blodförgiftning. Det berättas att hans hustru klövjade kroppen till Hede på hästryggen. Hon flyttade därefter till Hede

 

Under senare hälften av 1800-talet fanns nio gårdar i byn och befolkningen uppgift till ca 80 personer.

I slutet av 1930-talet hade antalet gårdar ökat till 14st och invånarantalet var som mest ca 100.

År 1955 fanns 15 gårdar, varav 14 var aktiva lantbruk.

1988 hade den fasta befolkningen sjunkit till 10 personer fördelade på 5 gårdar.

År 2009, i skrivande stund, är invånarna 9 till antalet.

(År 2020 är invånarantalet detsamma som 2009)